Rasstandard

(Följande text är hämtad med tillstånd från SKK:s standard för Weimaraner, vill du läsa hela standarden finns den att hämta här.)

Ursprungsland/hemland:

Tyskland

Användningsområde:

Mångsidig jakthund, stående fågelhund

FCI-Klassifikation:

Grupp 7

Bakgrund/ändamål:

Det finns talrika teorier om hur weimaraner uppstod. Det är dock klart att rasen till stor del härstammar från viltspårhundar och att den förekom vid Weimars hov redan i början på 1800-talet.

Till mitten av 1800-talet var aveln helt inriktad på prestation och låg nästan uteslutande i händerna på yrkesjägare och furstar i framför allt området kring Weimar och i Thyringen i Tyskland.

När viltspårhundens storhetstid var förbi korsades dessa hundar med stående fågelhundar. Dagens weimaraner etablerades ungefär 1890. Jämte den korthåriga weimaraner förekom redan före sekelskiftet även någon enstaka långhårig variant. Sedan 1890 är rasen i huvudsak fri från inkorsningar av andra raser, framför allt pointer. Därmed är rasen en av de äldsta tyska stående fågelhundarna.

Helhetsintryck:

Rasen skall vara en medelstor till stor jakthund. Den skall vara av ändamålsenlig brukstyp, linjeskön och senig med kraftig muskulatur. Könsprägeln skall vara mycket utpräglad.

Viktiga måttförhållanden:

- Kroppslängden skall förhålla sig till mankhöjden ungefär som 12:11

- Längden från nosspetsen till stopet skall något överstiga avståndet mellan stopet och nackknölen.

- Avståndet från armbågen till mitten av handloven skall ungefär motsvara avståndet mellan armbågen och manken.

Uppförande/karaktär:

Rasen skall vara en mångsidig, lättdresserad, stabil och hängiven jakthund med systematiskt och uthålligt sök, men ändå inte vara överdrivet temperamentsfull. Den har ett anmärkningsvärt gott luktsinne. Rasen skall ha rovdjursskärpa och vaksam mot främlingar utan att vara aggressiv. Den skall vara stabil i stånd och i vattenarbete, men skall också ha anmärkningsvärd fallenhet för eftersöksarbete.

Huvud:

Huvudet skall vara torrt.

Skallparti

Skallpartiet skall stå i proportion till mankhöjden och nospartiet. Hanhundar skall ha bredare skallparti än tikar. Bägge skall dock ha skallparti som är proportionerligt med huvudets längd. Huvudet skall uppvisa en fördjupning i mitten av pannan. Nackknölen skall vara lätt till måttligt framträdande. Okbågarna skall vara tydligt framträdande.

Stop

Stopet skall vara ytterst lätt markerat.

Nostryffel

Nostryffeln skall vara stor och nå framför underkäken. Den skall vara mörkt köttfärgad och bakåt gradvis övergå till grått.

Nosparti

Nospartiet skall vara långt och särskilt hos hanhundar kraftigt. I profil skall det verka nästan kantigt. Nospartiet skall vara jämnt kraftigt. Nosryggen skall vara rak eller något välvd men aldrig konkav.

Läppar

Läpparna skall vara måttligt överhängande. Slemhinnorna skall liksom gommen vara köttfärgade. Mungiporna skall vara svagt markerade.

Käkar/Tänder

Käkarna skall vara kraftiga. Bettet skall vara ett fulltaligt, regelbundet och kraftigt saxbett.

Kinder

Kinderna skall vara muskulösa och tydligt framträdande.

Ögon

Ögonen skall vara mörkt till ljust bärnstensfärgade med intelligent uttryck. Valpar har himmelsblå ögon. Ögonen skall vara runda och aningen snedställda. Ögonkanterna skall vara väl åtliggande.

Öron

Öronen skall vara breda, ganska långa och nå ungefär till mungipan. De skall vara högt och tätt ansatta och avrundade nertill. När hunden är uppmärksam skall öronen vara något framåtvikta och veckade.

Hals:

Halsen skall verka ädel och bäras stolt. Nacken skall vara välvd. Halsen skall vara muskulös, torr, nästan rund och inte för kort. Den skall vidgas mot skuldran och harmoniskt övergå i rygglinjen och bröstet.

Kropp:

Överlinje

Överlinjen skall harmoniskt löpa över den välvda halslinjen, den väl markerade manken och den relativt långa, fasta ryggen.

Manke

Manken skall vara väl markerad.

Rygg

Ryggen skall vara fast och muskulös utan svank. Hunden skall inte vara överbyggd. En något längre rygg är rasspecifikt och inte felaktigt.

Kors

Bäckenet skall vara långt och måttligt sluttande.

Bröstkorg

Bröstkorgen skall vara kraftig utan att vara överdrivet bred. Den skall ha tillräckligt djup B nå nästan till armbågarna B och tillräcklig längd. Bröstkorgen skall vara väl välvd utan att vara tunnformad och ha långa revben. Förbröstet skall vara väl markerat.

Underlinje

Underlinjen skall visa en svagt uppdragen buklinje.

Svans

Svansen skall vara ansatt något lägre än rygglinjen jämfört med liknande raser. Svansen skall vara kraftig och väl behårad. Den hänger i vila och bärs vågrätt eller högre vid uppmärksamhet och under arbete.

Extremiteter:

Framställ:

Frambenen skall vara långa, seniga, raka och parallella. De skall inte vara brett ställda.

Skulderblad

Skulderbladen skall vara långa och snedställda. De skall vara väl åtliggande. Muskulaturen skall vara kraftig. Vinklingen mellan skulderblad och överarm skall vara god.

Överarm

Överarmarna skall vara snedställda, tillräckligt långa och starka.

Armbåge

Armbågarna skall vara fria, varken inåt- eller utåtvridna.

Underarm

Underarmarna skall vara långa och stå lodrätt ställda.

Handlov

Handlovarna skall vara kraftiga och torra.

Mellanhand

Mellanhänderna skall vara seniga och lätt vinklade framåt.

Framtassar

Framtassarna skall vara kraftiga. De skall vara parallellt ställda. Tårna skall vara knutna och välvda. Längre mittentår är raskarakteristiskt och alltså inget fel. Klorna skall vara ljust till mörkt grå. Trampdynorna skall vara väl pigmenterade och hårda. Bakbenen skall vara långa, seniga och ha god muskulatur. De skall vara parallellt ställda och varken vara utåt- eller inåtvridna.

Bakställ:

Lår

Låren skall vara tillräckligt långa och kraftiga med god muskulatur.

Knäled

Knälederna skall vara kraftig och torra.

Underben

Underbenen skall vara långa med tydligt framträdande senor.

Has

Hasorna skall vara kraftiga och torra.

Mellanfot

Mellanfötterna skall vara seniga och nästan lodrätt ställda. De skall vara utan sporrar.

Baktassar

Baktassarna skall vara kraftiga och kompakta. I övrigt som framtassarna.

Rörelser:

Rörelserna skall vara flytande och vägvinnande i alla gångarter. Fram- och bakben skall föras parallellt. Galoppsprången skall vara långa och flacka. Ryggen skall hålla sig rak i trav. Passgång är inte önskvärt.

Hud:

Huden skall vara kraftig. Den skall vara åtsmitande utan att vara för stram.

Päls:

Pälsstruktur

Korthårig:

Kort (men längre och tätare än hos de flesta liknande raser), kraftig, mycket tät, slätt åtliggande täckhår. Utan eller med ringa underull.

Långhårig:

Mjuka, långa täckhår med eller utan underull. Pälsen skall vara slät eller något vågig. Pälsen på öronens övre del skall vara lång. På öronens nedre del är sammetsaktig päls tillåten. Pälslängden på bålens sidor skall vara 3-5 cm, på halsens undersida, förbröstet och på buken är pälsen oftast något längre. Det skall finnas gott om behäng, byxor och fana på svansen, men underlinjen skall ha något kortare hår. Päls skall finnas mellan tårna. Pälsen på huvudet skall vara mindre lång. Hos enstaka individer förekommer s.k. stockhaar, d.v.s. grov päls med medellång, tät och väl åtliggande täckhår, tjock underull och måttligt utvecklade behäng och byxor (se under allvarliga fel).

Färg

Färgen skall vara grå i silver-, rådjurs-, eller musgrå färgton eller ett mellanting mellan dessa. Huvudet och öronen är oftast ljusare. Vita tecken är bara tillåtna i ringa grad på bröst och tår. Enstaka hundar har en mer eller mindre utpräglad ål längs ryggraden.

Storlek/vikt:

Mankhöjd

Hanhundar 59-70 cm (idealhöjd 62-67 cm)

Tikar 57-65 cm (idealhöjd 59-63 cm)

Vikt

Hanhundar ca 30-40 kg

Tikar ca 25-35 kg