Häromdagen skickade Anders ett gäng av sina träningshäften till oss för de skall ingå i kursen som vi håller i Vorstehklubben nu i vår…

I lådan låg också hans senaste film Så tränar jag min unghund som vi ju givetvis måste titta på omedelbums. Vad händer då tror ni? Jo man sitter i soffan framför brasan och utanför vräker snön ner och allt man vill är att pulsa ut och börja träna hund!! Jäkla Anders säger jag bara. Allt är hans fel. Varför måste han göra så himla inspirerande filmer för?? Och nu är en hel jädrans bok på gång också. Suck. Fast en kul grej är att jag har hört ryktesvägen att några riktigt proffsiga fotografer kommer att få med sina bilder i boken. Hehe… (De’ e inte lätt å vaa öödjmuuuk – när man är feeeelfri som jaaaaa’… – eller hur var det nu låten gick??)

Alltså, så snart permafrosten hade släppt sitt grepp om Yngsjö så släpade jag ut hela gänget i skogen för lite apporteringsträning i solskenet. För Booms del var det hålla-fast-övningar som gällde innan han gick över på kapitel två i hans träningsagenda, nämligen markeringsövningar. Lille Boom älskar att jobba men har ibland aningen för bråttom för att ens notera var saker och ting hamnar, så det fick vi träna lite på.

Extremt inspirerad av Anders film (på ett kanske på gränsen till inte längre hälsosamt sätt) stod det sen stadga på programmet för våra grå. De fick köra växelvis apportsök vilket blev en aning körigt eftersom jag tvunget ville fotografera lite också. Kanske inte det lättaste när man är själv…

Lite bilder blev det, naturligtvis rätt många suddiga. Det såg säkert väldigt roligt ut när jag slänger kråkor med ena handen och jonglerar kamera och startrevolver med den andra – tur att ingen såg oss!

PS. För er som ännu inte har Anders häfte och filmer. Vad väntar ni på????

Leave a Reply