27 Sep, 2007
Boom, vårt rufsiga lilla ”fosterbarn” har nu fått sig en helrenovering skulle man kunna säga. Häromdagen var vi hos vår underbara veterinär Sara Nilsson som brukar vara på Kristianstad Djurklinik. Härmed kan hon ses som superrekommenderad för er som bor runt Kristianstad förresten! Dessutom var det så otroligt roligt att Boom fick så mycket beröm att nackhåren nästan reste sig på mig…
Inte för att vi kan ta äran åt oss för att han är trevlig, utan för att vi ju själva är så otroligt förtjusta i honom! Vi var hos Sara med Boom för att han skulle få lite manikyr, klorna var lite för långa för att jag skulle vilja börja bara klippa dem lite sådär på måfå. Dessutom är de verkligen svarta – tänk vad bortskämda vi weimaranerägare är med lite ljusare klor! Dessutom tänkte vi veterinärbesiktiga honom för att kolla så allt var ok. Visserligen var han kanske inte jätteglad för att knalla in på mottagningen men väl inne på rummet skötte han sig exemplariskt! Han reagerade inte ett smack på vare sig sprutor – han fick ju dessutom två – eller Saras klämmande, böjande och dragande i honom!
Det var så himla kul att han fick så mycket beröm för hur otroligt trevlig och sansad han är! Det skiljer ju sig en aning från det fartmonster han är när vi tränar, kan man säga…
Idag har han dessutom varit på trim, ett helt nytt begrepp för oss här i huset eftersom vi inte haft ”trimras” innan. Vi lämnade in ett rufsigt monster, som mer såg ut som ett stort virvelmarsvin och när vi hämtade honom en timme senare fick vi nästan en chock! Vilken skillnad! Positivt alltså…
Det kändes så kul att köra hem till hans uppfödare, Stefan och Anna, efteråt för att visa upp den nyfriserade lille Boom. Att sen det första Stefan säger är ”AAAAUUUUUUOOOOOO vaaahhhhh tjuuuckkkååååårrrr duuuuu ääääeeeeeee Bbbbbbooommmeeennnn!” får ju stå för honom. Han är ju inte så spinkig själv. 
Självklart var han frisk som en nötkärna, förresten! Boom alltså. Stefans hälsa däremot ska vi inte prata om, han lyckades nämligen med konststycket att bli biten av en afrikans fästing! Och fick någon bacill som gjorde honom omåttligt populär på akutmottagningen i Ystad. De till och med fotograferade honom! Tänk vad folk gör för att få lite uppmärksamhet nuförtiden va…
Stort tack till Anna för fantastiskt god mat – som vanligt! Och självklart tack för förtroendet att träna upp Vivrvelmarsvinet alias Dum-Bommen alias Boomelunder! Kärt barn har många namn!
Bilder på underverket kommer senare i veckan, bilden ovan är innan hans besök hos frissan!
